Djur och natur

  • ✴︎

    ✴︎

    Visst gör det ont när kroppar brister?

    Gullis förklarar här varför vårjackan kallas “Vår-Jack the Ripper” och hur du kan undvika att behöva stå i vårdkö och vårkö. Den enda uthärdliga svenska årstiden är här och vårjackorna plockas fram. Vår tids och vårtids största fara.

    Relativt den grå hösten, den gråare vintern och den ständiga besvikelsen svensk ”sommar” så kan våren lätt framstå som en enligt källa ”riktigt behaglig episod”. Vanliga skrik byts ut mot så kallade ”vårskrik” som indikerar att nu finns det möjlighet att tillfälligt maskera din panikångest i en snygg vårjacka. 

    Att hänga undan vinterjackan har kommit att symbolisera hur lätt man kan känna sig om axlarna när denna tyngd tas av. Ett ok som byts mot ett ”OK” (med tanke på att alla dunjackor ofta består av i genomsnitt sju kanadagäss så är det en riktigt rimlig metafor). Våren är här och då säger vi ”no” till gäss* och plockar fram vårjackan.

    Säg yes till gäss ungdomar!

    Vårjackan – åh, vårjackan – likställs med lätthet och barfotadans och spirande ljusgröna knoppar. Den tål varken vatten, vind eller något annat svenskt väder, men samma minut kalendervåren infaller får den ändå ta dunjackans plats på galgen. Galghumor, eftersom den meteorologiska våren minst sagt låter sig väntas på. Och nu börjar den. Nu börjar kampen för lätthet och fåfänga. 

    Vårens första dag
    Dag ett i vårjacka. Vinterjackan med all sitt dun ligger nu nerpressad i en kartong på vinden. Ett säkert skydd mot fågelinfluensan samtidigt som du helt ovetande är ett steg närmare säsongsinfluensan. Du är nöjd. Utanför ditt fönster syns den bleka vårsolen. Du tar bilder på nyutslagna vintergäck och delar i alla dina sociala mediekanaler med texter som ”vårvindar friska” eller ”släpp fångerne, loss det är vår!” eller ett citat från en dikt av Karin Boye, som det litterära geni du är. Våren inspirerar dig helt enkelt, förklarar du för alla som inte frågar.

    Vårens andra dag
    Dag två i vårjacka. Ösregn och snålblåst. Du funderar på varför det kallas snålblåst när det verkligen inte är snålt med blåst. Du har snuva och känner dig snuvad på våren. Du försöker muntra upp dig med att du åtminstone har en stilig vårjacka, men du hör knappt dina egna tankar eftersom vinden viner i dina öron. 

    Vårens tredje dag
    Dag tre i vårjacka. Du upptäcker till din fasa att du använt Karin Boyes dikt ”ja visst gör det ont” som caption till dina bilder på vårblommor tre vårar i rad. Du försöker genast radera bilden men dina fingrar är stelfrusna och du råkar istället gilla en jättegammal bild på din före detta partners nya förmåga, samt skicka en gråtskratt-emoji till en vagt bekant. 

    Vårens fjärde dag
    Armbandsurets visare att frusit fast. Snödroppar, vintergäck, krokus och du är utslagna. Du försöker tina upp din nattfrostiga lekamen med långa varma duschar. Meteorologerna pratar om rysskyla och du blir iskall utvändigt, men desto kallare invändigt eftersom du tänker på den kommande elräkningen. Du finner tröst i att du är så blek att du i alla fall sett rik ut om det varit 1700-tal. Du kan inte riktigt förklara för omgivningen hur det tröstar dig.

    Vårens femte dag
    Du läser i din journal att det är dag fem i vårjacka. Om hjärnan vanligtvis har konsistensen av smör hade din hjärna nu varit omöjlig att bre på en macka. Du tänker nöjt att nu behöver du aldrig mer slå i din lilltå igen. Och inte någon annan tå heller. Dina förfrysta och nu amputerade tår har du sparat i en glasburk som står på ditt nattduksbord. Bredvid tåburken står några slokande vintergäck i en vas. Dina vårkänslor spirar ikapp med blommorna. Du må har fällt några tår, men inte några tårar, tänker du medan du slokörat haltar upp på vinden för att hämta tillbaka dunjackan.

    *se: engelska språket

    Text: Gullis Gullberg
    Bild: Modefotografen Henke Håkansson
    Insta: @gullisgullberg
    Twitter: Gullisgullberg (har inga följare men postar ändå ibland)

  • ✴︎

    ✴︎

    Nedskräpning i större skala

    Stoppa demonstrationstågen, vetenskapen är tillbaka! Lisa uppdaterar er om den aktuella frågan; kinesiskt rymdskrot.

    Se upp i backen, 20 kubikton titanium i nacken!

    Oddsen att träffas av så kallat “rymdskrot” är fortsatt låga, men vissa drar sitt strå till stacken för att öka chanserna. 29e april skickades en ny byggdel till den kinesiska rymdstationen Tianhe ut i omloppsbana, precis som planerat. Detta gjordes, som i de flesta fall då man vill ha upp något väldigt väldigt högt, med hjälp av raketer. I detta fallet en raket som kallas “Long March 5B”. Förhoppningen var troligtvis att raketen, efter att den släppt sin last ut i omloppsbana, skulle ramla tillbaka ner i samma område som den kom från. Istället snurrade den vidare ut i omloppsbana, där den nu ligger o puttrar (eller slungas) fram. Raketen är alltså numera rymdskrot. Härliga 30 meter långt och fem meter brett rymdskrot. Inom några dagar tros den återvända till jordelivet, kanske inte riktigt i samma skick som den slungades ut, men i tillräckligt stora bitar för att det ska förstöra en trevlig kaffe ute i solen.

     

    Kan vi alltså förvänta oss att det inom några dagar ser ut som morgonen den förste januari,  med rester av raketskräp utspritt över gräsmattor och torg? Mja, vi i norden, till skillnad från 80% av världen, klarar oss rätt bra. 

    ((Områden i risk för ajaj i huvudet) (Jag målat själv :))

     

    Det är ju lätt att tappa kontakten och medkänslan inför nyheter om hemskheter som sker geografiskt avlägset, och just den kontakten verkar personalen som bygger Tianhe ha brutit redan förra maj. Det var då den första av 11 planerade raketer sköts upp och, tro det eller ej, så hände exakt samma sak då! Trots att de utfört.. ja inte några förändringar mellan modellerna egentligen… Förra raketen föll i Atlanten och “kanske lite i en by i västra Afrika någonstans”, och trots att jag inte till fullo håller med om det så kan jag förstå hur en raketperson i Kina någonstans känner att det är ett “rimligt pris” att betala, istället för att betala för tekniken som krävs för en kontrollerad landning. Jag menar; chansen att en okontrollerad raket skulle träffa just hen är ju liten – men chansen att få bättre betalt om man snålar med byggnadskostnader är stor! Detta förklarar förstås varför det finns så mycket rymdskrot. Hade man själv suttit i en liten droska någonstans i stora svarta rymden, och inte kunde hitta en pantstation, och det verkade som att ingen tittade.. så hade man kanske slängt ut sin colaburk och hoppats att den inte skulle snurra runt och träffa en i bakhövve. 

     

    Rekordet i nedskräpning hålls faktiskt inte av Kina, trots deras många försök. 1979 föll NASAs “Skylab” ner från omloppsbana. 70 ton av någon slags motsats till godisregn hade världen dem att tacka för. Det resulterade förvånansvärt nog inte i en enda huvudskada, men någon kan väl göra matten på hur mycket större chansen är att träffa en del av befolkningen 2021 versus 1979 och återkomma till mig. 

     

    Så – nedskräpning i rymden sker hela tiden, men kanske lite extra nu i dagarna. Det finns ju inte mycket att göra åt situationen tyvärr. Så vad ska vi göra? Skicka upp panta mera-gänget och en iphone i en liten kapsel och låt dem stanna där? Gärna för mig, men det kommer inte hjälpa. Mitt tips är att om du ser en stjärna falla inom de närmsta dagarna, så bör du kanske använda önskningen för att försäkra dig att nämnda stjärna inte landar på just dig. Vill du vara mer specifik så kan du ju önska att den landar på något av följande platser:

     

    Av: Lisa Dahlin

     

    Insta: @lisadahlin

    Källor: Ingen vetenskapsartikel utan en riktigt go jäkla källförteckning, det vet ju vem som helst.  https://gizmodo.com/100-foot-tall-booster-from-chinese-rocket-will-likely-m-1846797068

    https://www.scmp.com/abacus/tech/article/3084441/debris-chinese-heavy-lift-rocket-might-have-hit-cote-divoire-villages

    https://spaceflightnow.com/2020/05/11/chinas-massive-long-march-5bs-rocket-falls-out-of-orbit-over-ocean/

    Glöm inte att du kan stötta Magasinet Nisch genom att bli Patreon på patreon.com/magasinetnisch

  • ✴︎

    ✴︎

    Är du man eller mus? Testa dig själv här!

    Gullis erbjuder identitetsvägledning i form av självtest!

    Det måste vara oerhört förminskande att dagligen ställas inför denna fråga och att sen behöva stå där – svarslös och försvarslös – utan att få fram ett pip. Här erbjuds därför identitetsvägledning så att du kan närma dig svaret på den gnagande frågan.

    I alla tider har män och möss har varit svåra att distingera. Traditionellt förknippas ordet muskel med män, men det för också osökt tankarna till att mysa med gnagare (se: mus-kel). Likheterna är dock långt fler än så. Medan den ena tuggar katt, kanske den andra tuggas av katt. Både män och möss kan bli döpta till hårresande namn som ”Jerry”. Filmen ”of mice and men” späder på förvirringen med att aldrig faktiskt förtydliga vem som är vem och vilken av arterna trivs egentligen bäst i hål? 

    Innan vi börjar måste vi fastställa vilken typ av mus det handlar om. Genom statistiskt säkerhetsställda uteslutningsmetoder har både datormus och det mysiga och musiga slangordet för den kvinnliga härligheten eliminerats. Därmed kvarstår således däggdjuret mus (maskulinum minimus).  

    Den klassiska redskapet ”Musfällan” har tidigare erbjudit en enkel artbestämningsmetod. Fällan är tyvärr inte länge godkänd i juridiska sammanhang, då man efter noggranna observationer av manligt beteende noterat att män besitter en genetisk angelägenhet att ”kolla så att den är ordentligt uppställd”, vilket ofta resulterar i felaktigt fällande dom för både män och möss. 

    Även skillnader när det gäller dragningen till ost har ifrågasatts sedan millennieskiftet när ICA Basic lanserade sin variant av osten Brie. Trots att denna budgetvariant kantas av något man i det närmaste måste likna vid en torr häl har denna ”ost” bidragit till att ostbrickan tagit sig ända in i ungkarlslyorna, där man bland annat använder osten som ett alibi för att legitimera inköp av kexet ”tuc”. Kombinationen ost och tuc används sedan i syfte att tucta det motsatta könet. Således har även ost-hypotesen avskrivits. 

    Den enda metoden med säkrad statistisk signifikans är självskattningsformuläret ÄDMEM (är-du-man-eller-mus). Detta självtest görs genom att svara samvetsenligt på frågorna nedan.

    1. Vad är ditt spontana rörelsemönster när du ser ett hjul?
      a) Jag springer i det
      b) Jag sparkar på det (kollar luften du vet)

    2. Hur mycket uppmärksamhet tar du i anspråk under en vanlig dag?
      a) Folk skriker när de ser mig
      b) Jag skriker om folk inte ser mig

    3. Har du täckande ansiktsbehåring?
      a) Jag har objektivt tät ansiktsbehåring
      b) Jag har enligt mig själv tät ansiktsbehåring

    4. Kan du sy?
      a) Ja, jag och mina kompisar sydde en klänning åt en föräldralös blondin
      b) Nej. Är blondinen singel?

    5. Vad gör du när nätterna bli långa och kölden sätter in?
      a) Samlar hela barnaskaran och varnar dem för musfällan
      b) Åker till Åre

    6. Vad heter din hund?
      a) Pluto
      b) Milton, Charlie eller Tyson

    7. Brukar du försöka dölja din svans
      a) Nej
      b) Ja, men jag tar fram den i festliga sammanhang

    Flest A: Du är en mus. 

    Flest B: Du är en man. 

     

    Text: Gullis Gullberg

    Instagram & Twitter: @gullisgullberg

    Bild: X antal naturfotografer.