fiskmås

  • ✴︎

    ✴︎ , ,

    Sveriges farligaste djur

    Just när vi trodde att vi inte hade några farliga djur i vår direkta närhet så kommer djur – och naturexperten Gullis och berättar hur det egentligen ligger till.

    Farliga djur finns enligt de flesta bara på safari och på zoo. Således är de ganska lätta att undvika om du inte råkar jobba med vargar på Kolmården*. Med det sagt finns fortfarande ett antal djur som kan vara oväntat farliga. Det inte min mening att skrämma någon i onödan. Syftet är snarare att du ska hitta ett alternativt utlopp för det primala adrenalinpådrag som du upplever varje gång du ser en vanlig husspindel. 

    DET FÖRSTA FARLIGA DJURET
    Småhundarna. Känns igen på att du brukar fråga deras ägare hur gammal valpen är och då får svaret att hunden är någonstans mellan åtta till tio år gammal. Alltså en vuxen minihund som beter sig som en snorvalp. Om du är ficktjuv har du säkert varit med om att du stoppat handen i någons handväska bara för att få handen antastad av någon bjäbbig terrier. Det är lätt att känna sig otrygg när man tänker på alla hundar som först slickar på bajs och sedan på dig, och sen kommer undan med det bara för att de är små och har något onaturligt framavlat attribut som “oproportionerligt stora öron” eller “naken”.

    FARLIGT DJUR TVÅ
    Som kryper ner i din läskburk för att frossa loss så fort du ställer ifrån dig den. Den lilla steklaren vägrar sen krypa ut och du blir tvungen att ge burken till en hemlös så att det är han som hamnar i getingsticket när han ska panta den. En tursam gång kanske den inte hinner ner i burken. Då kanske du istället lappar till getingjäveln med en tidning, bara för att inse att liket du nu har framför dig inte är en geting, det är ett bi. Bin – ett utrotningshotat släkte som sällan är aggressiva men som istället får dig att förgås av dåligt samvete eftersom du av misstag mördat någon som redan är i minoritet. Varken pantade burkar eller pantpengar till hemlösa kan väga upp något sådant. 

     

    ETT TREDJE FARLIGT DJUR
    Ljumma kvällar i skärgården. Intet ont anande bara ben i det höga gräset. Skymningen smyger sig på tillsammans med en annan smygare. Ljudlöst tar den sig innanför kläderna och biter sig fast. Sommarfest med sommarfästing. Den olustiga känslan av att någon suger på en i smyg. Inget suger så mycket som smygsug. Jag blir hellre jagad av vargar, som man säger i Kolmården.

    FARLIGT (TYP) DJUR NUMMER FYRA
    Virus har varit på tapeten ett tag nu, men bakterier på tapeten är mycket äckligare. Bakterier har fått åka någon slags snålskjuts på en massa positiv marknadsföring i form av fräsch yoghurt med bakteriekultur och härliga probiotika-läkemedel för tarmflora och fauna, men tänk dig själv att ha en inneboende du inte kan ställa krav på. Någon som fiser hemma hos dig och sen får du skulden för lukten bara för att den är i ditt hem. Dessutom har alla dina tarmbakterier sett ditt bajs, och jag vet inte varför, men det är något som är obehagligt med det. 

    DET SISTA FARLIGA DJURET
    Fiskmåsar blir ofta tillskrivna egenskapen “dumma i huvudet” men förra veckan kunde vi läsa i fågeltidningen “nya frön” att detta bara är en täckmantel. Där beskrevs hur fiskmåsen med noga uttänkta strategier tar över ditt liv, steg för steg. Ett vanligt misstag är att tro att det är olika fiskmåsar man träffar på. Det finns ju så många! Det har dock visat sig att det i själva verket ofta är samma individ som måsar sig efter dig och som skriker utanför ditt fönster hela natten, medveten om att du kommer lämna din lägenhet i försvagat tillstånd. Då är det lätt för måsen att bajsa på din cykel och plocka med sig din falafelrulle rakt ur handen på dig. En vanlig scen i de lite mer osäkra kvarteren i Malmö, närmare bestämt på Limhamn. 

     

    Nu är det upp till dig och mig att varna allmänheten för små hundar, bin, fästingar, bakterier och fiskmåsar. Vi kanske är högst upp i näringskedjan idag, men även näringskedjan kan ha en svag länk. Länken till den här artikeln till exempel. Nu avslutar jag texten, innan jag skriver fler metaforer som inte håller. 

    *Om du gör det behöver du inte läsa denna artikel. Sluta läsa direkt. Fri hopp och lek för dig. Seriöst. Njut av livet medan du kan. Det går inte i repris. Förutom när det skildras i dokumentärer om vargattacker.


    Text och analys: Elvira Gullberg

  • ✴︎

    ✴︎

    Semesterprotester

    Under sommaren har resebyråerna åter börjat uppmana allmänheten att fara och flyga igen. Gullis vill därför föra upp ett varningens finger som förhoppningsvis får just dig att tänka om.

    Allt verkar så lovande i resereklamen. Vi ska få betala någon för att ta hand om städning, matlagning och andra vardagsbestyr och samtidigt slippa minusgrader och gåshud. Semesterdrömmen går delvis i uppfyllelse när du ligger där i din solstol (som du fick genom att lägga din handduk där klockan 05.30) och är just det där du strävat efter – svettig och uttråkad. Men lyckan blir kortare än den svenska sommaren. Här nedan avhandlas ett antal avskräckande exempel som förhoppningsvis kan avskräcka dig från nästa resa och rädda dig från PTSD (Pool-Temperatur-Semester Disappointment).

    Bild: ur mitt privata semesterarkiv från Rhodos 2016

    På flygplanet dit. Du möter blicken på en fiskmås som flyger utanför flygplanet. Du tycker dig höra hur den skriker något i stil med “nu dör jag av klimatförändringar” och du gör en ansats att dra ner fönsterskyddet men hinner inte innan måsen likt en dansk fotbollsspelare får hjärtstillestånd och singlar ner mot marken. Med kinderna rodnande röda av flygskam blir det därför en lättnad att få överväldigas av företeelsen “väldigt varmt väder”. Efter 20 minuter är du vackert jämnröd över hela kroppen, men undantag för de vita streck som för andra gången idag för tankarna till Danmark. Du beger dig till hotellrummet och fyller det snabbt med egengjord konfetti bestående av mjäll och fjäll från din kropp. 

    Hotellrummets fönster vetter tyvärr bort från havet. Du får uppleva lite av landets (in)hemska kultur. Herrelösa hundar. En tant i huckle som häller ut en spann grå-grumligt vatten genom fönstret direkt ut på gatan och skriker något åt dig på spanska. Du får panik och skriker “sombrero mama!!!” tillbaka innan du stänger fönstret och slår på luftkonditioneringen. Efter tjugo minuter är du förkyld och kan öppna igen eftersom dina täppta näsborrar inte kan känna doften av sopor längre. Några som kan känna dofter är myggorna utanför, och de känner även doften av det smaskiga scandy-candy du är.

    Nere på stranden går vågorna höga. Du ser dig nervöst omkring efter elefanter som springer mot bergen men ser inga. Har de sprungit redan? Finns det några berg på Mallis? Du googlar. Du raderar din sökhistorik. Den röda varningsflaggan vajar. Några turister kommenterar flaggan när de går förbi dig och säger att de aldrig sett något så rött i sitt liv. De menar inte flaggan. Du söker som vanligt tröst i det svenska folkhemmet. “Jag är som Olof Palme ju” tänker du där du står och är knallröd under palmerna. Du bestämmer dig för att gå på bio ikväll. Man kan ju alltid hoppas.

    Innan bion unnar du dig en massage på stranden. Du skäms medan massören ofrivilligt rullar små bollar av din fjällande hud. Massageoljan och din hudton i kombination med dina nyrakade, knottriga ben får dig att känna stor sympati med kyckling i marinad. Tanken gör dig sorgsen och hungrig och massagen fortsätter i form av restauranginkastare som drar i dina armar. De pillar på dig och hotar att göra massor av jättesmå flätor i ditt hår. Du blir livrädd och äter middag på fem olika restauranger för att vara helt säker på att undvika kulturell appropriering. Vilken av måltiderna som orsakar den efterföljande diarrén är oklart men misstankarna kretsar kring den där rosa kycklingen du direkt identifierade dig med och började massera.

    Du återvänder hem. På planet pickar en liten fiskmås på ditt fönster och skriar något som låter som “hjälp, jag har ingen mamma”. Väl på flygplatsen står du och väntar på ditt bagage i ditt nya snäckhalsband som plötsligt känns mer som en snara. En ganska inbjudande sådan. Bagaget kommer aldrig, men det känslomässiga bagaget väger ändå tillräckligt. Du kliar hål på dina myggbett för tredje gången. Dina ben ser ut som en minigolfbana. Ett av myggbetten har svullnat rejält och det enda som skiljer dig från att se ut som japanska flaggan är att din hud gått från blek och fjällig till påtagligt gulaktig. Tänk att du fick lite färg till slut ändå. Du använder pengarna du sparat in genom att skippa vaccination mot hepatit till en taxi hem. 

    Text: Elvira Gullis Gullberg
    Instagram: @gullisgullberg