Sommar-skryt-säsongen är slut. Men vad är egentligen ett sommarskryt? Är du drabbad? Är du skyldig? Gullis Gullberg vet!
”Jag behöver semester från semestern”, “det är så frisk temperatur i vattnet” och “jag har alltid haft svårt för charter” är exempel på klassiska sommarskryt. Ett sommarskryt är som ett vanligt skryt, förklätt i sommarkläder. Ett skryt med snygg solbränna, som först ser ut som vanligt soligt prat, men tittar man noga är solbrännan och orden bara smuts och skryt. Sommarskryten har ökat markant sedan de sociala mediernas intåg i vardagslivet men hördes även långt innan detta, i konversationer nationen över. Här följer några klassiska exempel på subtila sommarskyt, och vad de egentligen betyder.
”JAG SKA TILL MIN STUGA”
Vad är det med er som påstår att ni har en stuga, där det efter ett tag kryper fram att ni inte alls har någon stuga. Däremot har ni ett sommar-HUS, en sommar-VILLA, eller en sommar-HERRGÅRD. ”Vi kan åka till min sommarstuga på Öland”, säger ni och så kommer man dit och sätter sitt “jag tog med mig lakan” i halsen när man får bo på ert sommarsoliden.
”JAG BEHÖVER SEMESTER FRÅN SEMESTERN”
Skrytet grundar sig i att hen vill skylta med att ha spenderat hela semestern med att tvinga barnen att odla krasse, att cykla sju varv runt Ven, att baka glutenfritt surdegsbröd, ha kalas på Leos lekland, och att blåsa upp uppblåsbara baddjur. Oftast yttrat av en mamma/pappa/mappa/pamma som under hela barnens grundskoleperiod kommer att vägra släppa ifrån sig titeln som ”klassförälder”. Hen har även ha svårt att göra sig av med den icke-självvalda titeln som ”överklassförälder”. Egentligen längtar hen efter att få vältra sig i rut och rot, och för att tygla sig har hen döpt sina barn till just Rut och Rot. ”Rot är ett grundat namn. Man märkte redan när hen var 3 månader att hen var väldigt jordnära”.
”JAG SITTER HELLRE I SKUGGAN ÄN I SOLEN”
Ett super-subtilt skryt. Sägs av personer som vägrar komma ner från sina höga solskyddsfaktor-hästar som kan smyga in ämnet ”vad som får huden att åldras” i vilken konversationen som helst. Deras svett och deras andedräkt luktar Rituals body lotion, och även om det är molnigt kommer de informera dig om 1) UV-index och 2) hur hög SPF de har i sin ekologiska veganska foundation. Varning för att nämna ordet ”retinol” i deras närhet! Om du inte vet vad det är – googla det. Fråga för allt i världen inte dem.
”DET ÄR SÅ FRISKT I VATTNET”
Detta är ett skryt med många lager, och då pratar vi inte bara om underhudsfett. På det översta lagret hittar vi den ytliga ”jag njuter mer än du” men nere i det kalla djupet finns underliggande behov av att visa upp sin kroppskontroll. Ibland följs skrytet av tips på hur du ska andas när du går ner i vattnet eller ett boktips (Kay Pollack) eller en länk till någon hälsokostpreparat med alger. Sägs av vinterbadare samt personer som också säger ”jag njuter verkligen av att ta i ordentligt”.
”DET ÄR SÅ MÅNGA SOM GIFTER SIG I SOMMAR”
Här är någon som vill tipsa om hur kul det är att ha jättemånga jättenära vänner. Ett giftigt tips till oss andra som aldrig testat att vara tillräckligt poppis för att få gratisäta halstrad pilgrimsmussla varannan helg.
”JAG RAKAR MIG INTE”
Med en stolt buske planterad i varje armhåla ska man nu stå ut med att personen framför har nog med självförtroende för att gå emot normen och dessutom – som av en slump – inte verkar ha någon hårväxt alls. Vilket lyckligt sammanträffande att just denna person råkar besitta båda egenskaper.
”JAG HAR ALLTID HAFT SVÅRT FÖR CHARTER”
Inte nog med att du först får återberättat hur personen bott hos lokala familjer som bjudit dem på mjölk direkt från spenen på deras ko/get/morfar och hur de fått uppleva ”det genuina Grekland”. Efter denna utläggning om en privat strand som du måste simma 4 km för att komma till (men det är sååååå väääärt det, bla bla bla naturupplevelse bla bla) blir det vanligtvis en exposé i personens känslor gentemot charter, hur hen är för rastlös för att ligga vid poolen, och hur hen helt saknar förståelse för att man inte kan ta med sin 2 dagar gamla bebis på bergsklättring.
”JAG HAR ETT SVAMPSTÄLLE”
Folk beter sig som om de var leveransansvariga till något thailändskt fullmoon-party och börjar plocka svamp redan i juli. Oklart varför de är så stressade om svampstället nu är så hemligt, men så fort de kommer igång så kan man se sig mätt på kantarellmackor genom att scrolla igenom valfritt feed.
Andra saker folk häver ur sig efter ett glas rosévin:
”JAG BRUKAR EGENTLIGEN INTE TYCKA OM ROSÉ MEN PÅ SOMMAREN KAN ETT GLAS VARA GOTT”
Hur smakar det där rosévinet? Kan det vara ett blommigt vin med inslag av äpple och med underton av att vara för fin för rosévin?
Känner du igen dig? Då kanske du ska spendera årets andra månader med att fundera på om du verkligen är trevlig.
Text: Gullis Gullberg Bild: Boyfriends of instagram Socialt: gullisgullberg på insta, tiktok och twitter
Året är 2013. Eric Sporrong är balls deep into Gud, böghat, evolutionsförnekelse, abortmotstånd, kvinnohat. Han hatar alla som inte älskar Gud som han älskar Gud. Hur i helvete slutade han som stand up-komiker?
Stand up-komikern Eric Sporrong hoppade av sitt framgångsrika band. Skulle du frågat honom om varför, skulle han svarat ”Jag vill följa min dröm: att bli väckelsepredikant”. Ridå ungdom.
Jo, jo. Jag hoppade av ett band som senare blev kända. Sikta mot stjärnorna var det här. Jag var 18 år gammal och allt jag hade i huvudet var att behaga Gud, bli väckelsepredikant och dra ner himmelriket till jorden.
Jag älskade Gud. Nej, men på riktigt jag tror inte ni förstår. Jag älskade Gud. Hade han skrivit ”Eric, jag vill att du åderlåter en späckhuggare” på väggen i brinnande bajs, så hade jag gjort det.
Jag skrek i tungotal. Tungotal är ett annat ord för Gudiska – språket ”du och gud har tillsammans”. Ibland kunde det låta ”rababbabbaashanagganaja” och ibland – om jag kände den helige ande i mig tillräckligt – kunde jag dra till med ett ”rababbabbaashanagganajatikkidikkirabakadadeeeyy”. Att ”känna den heliga ande i sig” är ett kristet uttryck för att ”få feeling”.
Tre månader efter jag tagit studenten gifte jag mig. Vid 19 års ålder. Jag fick mitt första barn vid 20 års ålder. Jag tog abnormt stora lån och flyttade till Australien för att lära mig att tjäna Gud, vid 22 års ålder. Och allt detta var någonting jag helhjärtat ville göra. Nej, jag har aldrig velat skylla ifrån mig. Gud kommer i massa format och ger massa människor mening och glädje och det här är ej en trött pissa-på-religion-text. Om jag var galen? Helvete ja. Absolut inget snack.
Men Gud var aldrig dum. Aldrig någonsin var han elak. Han gjorde mig absolut inget ont. Han gjorde mig heller inte så mycket gott. Inget faktiskt. Mest för att han inte gjorde någonting. Många andra gjorde massa goda och dåliga saker som jag trodde var Gud, men det var det aldrig.
En gång när jag bad till Gud om ett tecken så flög det in en nyckelpiga genom fönster. Inget märkligt med det tänker du. ”Tecken!” tänkte jag.
Detta var så vitt jag kan minnas den enda gången Gud kommunicerade med mig. Genom nyckelpigor. Jag kan inbilla mig att den sa något i stil med ”Väl utfört arbete du gode och trogne tjänare” när den säkert i själva verket sa ”Eric, du passar så inte i långt hår. Det får dig att se ut som en ledsen järv.”
Nedan: Eric Sporrong i långt hår. Ovan: En ledsen järv i vinterlandskap
Jag brukade titta på DVD-seminarier om varför evolutionen var bull. Och inte bara bull, utan en global konspiration orkestrerad av satan själv för att pissa på Gud i nån slags info wars som de tydligen har de där två. Satan och Gud va? Ständigt i luven på varandra! Världsalltets Tom & Jerry, de där två busarna.
Skapelseteorin var givetvis the shit. Adam och Eva var allas mamy och papy och det fanns legit ”bevis” för att Noaks Ark var en 100% historiskt korrekt händelse perfekt återberättad i 1:a Mosebok [OBS! Tyvärr inte Noaks Ark som i den tecknade isbjörnen som kör runt på en ö ☹] .
Dinosaurier hade funnits absolut, men det var människor som hade dödat dem såklart. Va fan trodde ni? Och loch ness-odjuret är ju faktiskt ett ”levande bevis” på att det är så. Har för mig att detta återberättades på dvd nr 3 ”Dinosaurs and the Bible” i Dr. Kent Hovinds Creation Seminar. Rekommenderas varmt till absolut ingen alls.
Att sträcktitta på DVD-seminarier om varför evolutionen var bull var något jag gjorde av fri vilja för att jag tyckte det var givande, intressant och till och med roligt. Dr. Kent Hovind skojade så härligt ibland. Och han hade dessutom ett eget dinosaurienöjesfält, med det ack så passande namnet Dinosaur Adventure Land! Här kunde unga och gamla från när och fjärran ha lite dinosariebaserade äventyr men också lära sig om den omnipotenta och gränslöst älskande kristna guden och hans bastard Jesus Kristus från Nasaret. Erkänn att du vill pyttelite se de här seminarierna nu.
Jag gick på ett sex-seminarium på en kristen konferens (en mening som får det att sava till, förstås). På scenen stod en 60-årig brittisk farbror som skulle berätta för oss om hur det låg till med sex och hur Gud såg på det. Han var av den starka övertygelsen att anal penetration var från Satan då det var ett classic Satan move att pervertera något bakvänt som Gud hade gjort rätt från början.
Men Gud var ju också superhärlig. En gång kom en tjej som jag kände fram och sa ”Gud har sagt till mig att ni ska få min bil”. Som man ju gör. Säger Gud något så gör man det. För man älskar honom. Och vill man ta del av ännu mer av hans gränslösa kärlek så är det bäst att lyda. Gud hade alltså sagt till henne (kanske genom nyckelpigan igen vadvetjagvadvetjagvadvetjag) att ”Du ska ge din röda jättefina volkswagen golf med ett marknadsvärde av typ 50-70 lakan till Eric!” Det går ju inte att ha några klagomål på en sådan kille, som bara löser bil från ingenstans! Vad drar han ut för ess ur rockärmen nästa gång liksom? Han verkar ju kunna lösa vad som helst ju! 2000 tunnor fulla med torv? En härlig säl? Sexton hektar av sumpmark? Oboy?
Jag pluggade 2 år i Sydney på en teater/bibelskola. Tämligen ofta så var det välmenande kristna församlingsmedlemmar i Sverige som skickade pengar för att bistå mig som fattige student. För Gud hade ju sagt att det var så man skulle göra. Tack gud, high five rätt upp i första mosebok! Allt gud gör är egentligen bara att slänga balla grejer på alla som gillar honom. Bättre ton tack gänget.
Och don’t get me jävlar startad på bögarna va? Som vi hatade bögarna. Det var ju vår grej! Hata bögar och tycka att abort var mord. Nej, det här är inte åsikter som den samlade kristenheten har. Jag var i en rejäl ytterkant. Så fick vi det sagt också. Det finns ett band som heter Delerious som brukade kallas ”frikyrkans U2”. Frikyrkans U2. Ja, jag förstår att det savar till igen. Deras låt ”Our God Reigns” börjar så här
”40 million babies lost to Gods great orphanage, It’s a modern day genocide and a modern day disgrace If this is a human right then why aren’t we free? The only freedom we have is in a man nailed to a tree.”
Så där höll vi på va. Öj öj öj, som vi höll på. Böghat och abortmotstånd. Feminismen var enbart ett tecken på att Satan nu hade gett sig på kvinnorna.
Typiskt att bli en kristen galning när man bergis kommer från en familj av kristna galningar. De har säkert hållit på att galen kristna sig i generationer och har lukasevangeliet som familjesigill, tänker du. Fast nej. Ingen i min familj var särskilt kristen alls. Min familj var en fullt vanlig övre medelklassfamilj i Taberg utanför Jönköping. Där har vi således första svaret på hur jag hamnade i tungotalskörer och försökte skrika på djävulen och driva ut demoner ur folk. Jönköping, mina damer och herrar! Staden med fler kyrkor än vad det finns sidor i högerextrema terroristers manifest.
Jag började gymnasiet och fick nya kompisar som råkade vara kristna, hakade på dem, ville tillhöra ett sammanhang som alla andra. Träffade en tjej, och fastnade. Jag gjorde allt av helt fri vilja, inte en enda gång höll någon en pistol mot mitt huvud och sa ”Ta emot herren Jesus Kristus som din personliga herre och frälsare eller bli en pollockmålning av hjärnsubstsans på väggen din sekulariserade lilla klusterhora!”
Året är 2013. Jag är balls deep into Gud, böghat, evolutionsförnekelse, abortmotstånd, kvinnohat 2.0 osv. Hatar alla som inte älskar Gud som jag älskar Gud. Jag tittar i min telefon. Någon på facebook delar en länk. ”13 anledningar till att vara feminist” hette den. Med rynkad panna och skepsism i barm så klickar jag. Och läser. Anledning efter anledning. Argument efter argument. Ju längre ner jag kommer och ju mer jag läser så börjar en enda tanke poppa upp. En tanke som det senare skulle visa sig skaka om mina grundvalar som ett jävla jordskalv, en tanke som skulle bli startskottet på min resa till rim, reson och allt jag på riktigt drömt om. Åh fan. Alla argument mot feminism var plötsligt fullkomligt pulveriserade. Jag hade absolut ingenting att komma med. Där och då var det som att jag för första gången på 9 år vågar öppna upp den lilla tankedörren – om jag nu har fel om detta, vad har jag mer fel om?
2015 så tog jag beslutet. Jag sa hej då till Gud. Och jag sa hej till den där grabben som hela barndomen och stor del av ungdomen alltid varit på scen. Som sjungit som Michael Jackson på talangjakter, haft roller i skolmusikaler, lärt sig alla ord i Tomas Pettersons stand up-rutin ”handbollsmålvakten” från Släng dig i brunnen på 90-talet och framfört den i så många sammanhang som möjligt. Jag försonades med killen som lirat i band, skrivit musik, drömt om applåder, jubel och all form av uppmärksamhet från massorna för att få sina sanslösa bekräftelsebehov tillfredsställda.
Jag intalade mig alltid att jag ville vara väckelsepredikant. Att leda människor till Gud och att de skulle känna hans kärlek. Men nu i efterhand vet jag att jag ville något annat. De predikanter jag gillade att titta på var alltid de som fick publiken att skratta. Det var ju exakt det jag ville. Stå där uppe och få dem att skratta! Jag ville vara Gud och jag ville ha publikens kärlek, uppskattning och odelade uppmärksamhet. Jag blev inte Gud. Jag blev stand up-komiker. För det är tydligen det man får när man plockar ut Gud ur ekvationen från en småfnissig väckelsepredikant.
Jag älskar inte Gud längre, inte ens lite. Men jag hatar heller inte Gud. Varför skulle jag? Den vansinneskristna lilla episoden jag hade har gett mig några av mina absolut finaste vänner som jag förmodligen någonsin kommer ha och jag har fått uppleva saker som är kanon när jag skriver och gör humor.
Men Gud om du är där ute hoppas jag du har det bra. Men OBS jag vet ju att du inte är det, för jag har kollat därute. Men nyckelpigor, de finns.
Eric driver HELVETET Comedy och folk till vansinne. är ena halvan av den pinsamma podden ”jag vill bara ha en podd”. Följ Eric Sporrong på instagram här.
Text: Eric Sporrong Bild: Fanny Agazzi/Eric Sporrong
Fanny försöker ge en bild av vad man kan tänkas kunna läsa under kategorin “livstil” framöver.
Fanny Agazzi ansvarar för Nischs Livstil & relationer-avdelning. Hon brukar säga att hennes ordning är sorterat kaos. För att slippa städa.
Vem är du? Jag är en person som för mitt liv inte kan minnas att lägga ned tamponger när min mobil piper att jag borde. Ville bli soctant men jag var för dålig i skolan. Så jag fick bli journalist.
Vad är Nisch för dig? Fina och roliga personer som försöker göra nåt kul tillsammans. Det är nästan patetiskt gulligt.
Vad är Livstil & Relationer? Dude! Det kanske är en möjlighet att utveckla ditt inre liv, genom att få en inblick i andras. Eller bara att titta på och fnysa åt och må lite bra av, för man kan ju inbilla sig att man är mer uppstyrd själv. Jag tycker det är roligt att tänka på att folk kan ändra sig.
Vad kommer jag få läsa här? En regelbunden frågespalt, där jag försöker lösa läsarnas relationsproblem och kan skjuta upp mina egna. Samt intervjuer och reportages från människor som lever livet på ett kanske annorlunda sätt än du. Eller alla är väl unika jävla snöflingor. Men jag tror inte vi kan utvecklas alls om vi inte försöker förstå eller höra varandra. Eller så är det en lösning, att ingen någonsin försöker. Huvudsaken är att vi kommer överens om någonting och är konsekventa tillsammans. Jag vill se bokbål av era självhjälpsböcker när ni lagt denna sida i bokmärken. Eller inte “Hemligheten”, av Dan Josefsson, Egil Linge. Den kan ni spara någonstans.
Har du ett bra lifehack? Om man inte kan sova, kan man spela mobilspel. Om man vill ha fler liv på sitt mobilspel snabbare kan man ändra datumet på sin lur. Men man får komma ihåg att ändra tillbaka sen, annars fuckar det lite med kalendrar och sms och sånt. Det bästa kanske är att skaffa ett gameboy. Eller köpa mer liv.
Du kan även testa att när du pratar, låta som att du tror att andra personer är skyldig dig någonting. Många kommer tro dig. Jag kanske kan hämta mer kaffe till dig?
För att mejla en fråga om relationer och livstil, kan du skriva till arminsnoppforliten@gmail.com eller trycka här. Vi behandlar alla frågor med halvstor respekt.
